Så mäts snödjup – och därför skiljer det mot skidbacken

Mätningen

Nästan all snödjupsmätning i SMHI:s regi görs för hand, med linjal, tumstock eller fasta mätkäppar. Snödjupet läses av kl 07 svensk normaltid (06 UTC) på en någorlunda slät markyta utan drivbildning, på en centimeter när, och ska helst vara medelvärdet av minst fem mätpunkter med några meters avstånd. Det är totalt snödjup på marken – inte nysnö senaste dygnet. Daglig rapportering är bäst, men en del stationer rapporterar bara två gånger i månaden; därför visar vissa sidor här "inget färskt värde" mitt i vintern. Källa: SMHI (öppna data, CC BY 4.0).

• SMHI: Hur mäts snödjup? kunskapsbanken – källa för metoden
• SMHI öppna data: meteorologiska observationer datakällan (parameter 8)
• SMHI: villkor för användning av öppna data (CC BY 4.0)

När 50 centimeter blir noll över en natt

Observatören bedömer också hur stor del av marken som är snötäckt, i fyra steg: S (helt eller nästan helt snötäckt), SB (mer än till hälften snötäckt), BS (mer än till hälften bar) och B (helt eller nästan helt bar). Är marken mer än till hälften bar rapporteras inget snödjup alls, även om det finns fläckar med ganska mycket snö – en station i fjällen kan ha djupa drivor fast barmarken överväger. När snötäcket går från SB till BS kan det rapporterade snödjupet därför sjunka från en halvmeter till noll på ett dygn.

Automatiska mätare

Automatisk mätning görs med ultraljud eller laser. Ultraljud mäter hur lång tid en signal tar ner till snöytan och tillbaka, men ljudets hastighet beror på temperaturen, som kan variera kraftigt nära snön. Laser ger i allmänhet säkrare värden och används av SMHI i Katterjåkk – där snödjupet sedan januari 2021 mäts både automatiskt och manuellt – och vid Stockholms observatorium, där en lasermätare installerades 2025. Även automatstationerna vid Uppsala universitet och Abisko naturvetenskapliga station mäter snödjup. Nackdelen är att en automatisk mätare bara ger ett punktvärde; för att motsvara fem manuella mätpunkter skulle det behövas lika många sensorer.

Bara morgonens mätning räknas

För temperatur anger SMHI dygnets högsta och lägsta värde oavsett när de inträffade. För snödjup räknas bara det ordinarie mättillfället klockan 07. Ett snötäcke som hinner smälta bort mellan två morgnar kommer alltså aldrig med i statistiken – något som främst händer under sommarhalvåret.

Snödjup är inte samma sak som nysnö

I Sverige mäts ett snöfall oftast som hur mycket snödjupet ökat från ett dygn till nästa, eller som nederbörd i smält form. Tumregeln är att 1 centimeter nysnö motsvarar 1 millimeter nederbörd, men den är trubbig och beror på temperaturen. Snön packas dessutom av sin egen tyngd, så summan av flera dagars nysnö blir större än ökningen i snödjup. I till exempel USA mäts nysnön direkt på plattor som borstas rena efter varje avläsning.

Därför skiljer det mot skidorternas siffror

Skidorterna rapporterar sitt eget snödjup till SLAO:s Snörapporten. De flesta anger ett genomsnitt för hela anläggningen, konstsnö inräknad; några mäter i en bestämd punkt högt upp. Exempel: Vemdalen mäter på Vemdalsskalet, på 710 m ö.h., SMHI-stationen Hedeviken står på 420 m; Lofsdalen mäter vid avstigningen på Lången Express, på 880 m ö.h., SMHI-stationen Häggberget D står på 682 m; Sälen mäter mellan Tandådalen och Hundfjället, på 710 m ö.h., SMHI-stationen Sälen står på 364 m. SMHI-stationen står däremot på plan mark, ofta i dalen eller byn, och mäter bara natursnö. Båda siffrorna kan stämma samtidigt – varje skidortssida på sajten visar båda och säger hur långt från backen stationen står.

• SLAO: om Snörapporten skidanläggningarnas egna snörapporter
• Alla skidorter: var de mäter och när de öppnar

Rekorden gäller snödjup på slätt

SMHI:s officiella rekord gäller snödjupet "på slätt". Fram till mitten av 1990-talet kunde observatörerna ange två snödjup, på slätt och i skog – förmodligen en rest från tiden då snödjupet i skogen var viktigt för timmerkörningen – och det är värdet på slätt som räknas. Regelbundna mätningar började säsongen 1904/1905. Rekordet för hela landet är 327 cm i Kopparåsen i Riksgränsfjällen, 24–25 och 27–28 februari 1926. I Svealand är rekordet 187 cm i Ulvsjö den 16 mars 1951 och i Götaland 165 cm i Krakstad den 27 mars och 4 april 1951.

• SMHI: Svenska snödjupsrekord den officiella rekordtabellen
• Snörekord i Sverige, månad för månad

Så räknar sajten

Varje ortsida visar stationens vintrar en och en och normalvärden som medianer över de senaste tio kompletta vintrarna. En vinter räknas bara om stationen rapporterat tätt nog; stationer med färre än fem kompletta vintrar märks "kort mätserie" och får inget rekord. Ett stationsrekord som skulle överstiga SMHI:s officiella rekord för landsdelen och månaden visas inte – det är ett datafel, inte snö. Där SMHI bytt till en automatisk mätare på samma plats (Stockholm, Abisko) räknas den gamla och den nya serien ihop, och där en station tystnat (Järvsö, Puottaure) står det rakt ut.